tisdag 20 oktober 2009


Jag vill att världen ska vrida sig och bli vacker
Jag vill vakna upp
och se dansen
känna ljudet av närhet

3 kommentarer:

Katti sa...

Jag också!

Anna sa...

Sitter här och bara suckar lyckligt. Det ser verkligen ut som att personen på bilden bjuder upp byggnaden till dans; som så ofta stämmer dina bilder så bra överrens med dina texter, men inte på ett övertydlig sätt (som jag tycker att det jämt blir när jag ska kombinera text och bild), utan på ett fint sätt som kittlar mina sinnen och får mig att tänka, "Jamen, ja! Precis så!"

Du är så... fri i ditt fotografiska skapande. Det känns som att du och dina kameror finns till utanför alla regler och konventioner, där vi alla borde vara egentligen. Kram, fina du.

Stella Huber sa...

Anna, jag måste säga att just nu, just precis i det här läget så betydde det du skrev ungefär allt för mig. Tack för att du är en så fin och tänkande människa och för att du delar med dig till mig.
Jag är så glad över dom fina människorna jag träffade under Forsaåret, du är en av dom... :)

Det är lite konstigt, för många bilder jag gjort sista tiden är rent dokumetära, jag ser något, fotar och sen efteråt ser jag vilken bild som "har något". Som den här t ex. Det vr liksom inte alls planerat :)
Men det kanske är som Terje säger att man tränar upp den förmågan, att se situationer.

Vet du, jag hatar att vara sentimental, och jag trodde inte jag skulle bli det, men jag saknar Forsa så himla mycket.
Önskar att jag hade alla omkring mig hela tiden, just nu och alltid.

Om du har vägarna förbi Malmö, eller helt enkelt bestämmer digför att ta vägarna förbi Malmö, så kom kom och hälsa på mig!

KRAMAR